....
Thinking of you
I am thinking of you
Thinking of you
What you would do if
You were the one
Who was spending the night
Oh I wish that I
Was looking into your eyes
Ta bort de, det gör ju så ont...
Såren svider. Mer än vanligt just nu.
Jag kan inte förstå hur de kunde bli såhär.
Sånna stora sår efter en sån skitsak som kom och gick lika fort. Eller är de kanske ärren som revs upp igen.
Det är en så smärta man inte kan ta bort med vaken tabletter och salva. Jagärsvag.
Det som gör sådära ont sitter djupt och ingen kommer åt de.
Den bara finns där och verkligen plågar mig nu.
Ta bort den! Snälla! Det gör ju så ont...
Just nu finns de ingen stopp på tårarna som rinner. De kan liknas med ett vattenfall och de smakar salt på min överläpp. Datorskärmen blir en aning suddig, men jag blinkar till den blir klar igen.
Han var ju så perfekt, Men tydligen för perfekt för mig.
Spotta, sparka bara, gör de.
Ja reser mig väl upp en dag.
Skål hit och skål dit igår.
Luckor och det var in i dimman.
Folk i min lilla lght och
den lilla biten till stan befann jag och en till oss i bakluckan på en bil. Bula på köpet.
Jag målar och målar.
Psykiskt, vilket dödar mig.
jag vill ha det på ett vist sätt. Det blir inte så.
Jag gråter och får panik.
Jag hade behövt honom. här. nu. och.förr. med
Vill spola tillbaka tiden.
Till den kvällen då jag bara snubblade runt med glaset i handen, den oranga klänning och då han "fiskade" upp mig.
Räddade mig för att trilla ner för trappan.
eller den kvällen hos honom "Kalla det en dejt eller vad du vill" - "ja kollar på dig istället"
..
...
Okej!
Detta är inte roligt längre.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Blandar väl lite. Bäst så.
De knyter sig i mig om och om igen. Jag tänker bort de, men de sitter fast där.
Ja vet inte om de är hela alltet eller om de bara är Han som jag ser.
Vist, han hade sin charm och vi hade tyvärr mycket gemensamt. Mycket fint och bra.
Så hann de inte gå mer än nån vecka så stod jag där själv, igen. Efter ännu ett försök.
Jag sa ju att jag vara rädd. Men vågade ändå.
Ville inte gå på dejten, hela ja va mer än nervös och timmar framför spegeln blev de.
Detta trär på kroppen, absolut.
kroppen är ständigt trött, inte på humör. Allt spelar ingen roll, rycker på axlarna.
Ingen matlust och då handlar jag inte heller och då får jag ingen ork och så mår jag ännu mer illa än vad jag redan gör. Morgonarna är hemskast, då står allt uppe i halsen på mig.
Inatt drömde jag såklart. Att han hörde av sig och kom tillbaka till mig.
Jag stod som ett stort frågetecken men vad jag va glad.
Det finns saker och ting jag skulle gjort annorlunda. Det vet jag.
Sagt och gjort.
I Lördagskväll va de hans röda shorta det första jag såg vid garderoben klocka 23:40.
Men lika fort va den borta igen.
Han säg väl mig lika mycket och vände på klacken.
Ute i vimmlet var han borta. Jag tittade efter honom men såg inte. Folk knuffades och dansade.
Det kändes som om jag mest flög runt, inte ens en egen vilja på dansgolvet.
Jag vill bort från detta. Hjälp mig!
jag tror inte på nåt längre.
Allt kvittar.
Jag mår illa och är skakig, det gör ont,
Hej välkommen hemska Måndag, Nu blir de jobbet.
Klart jag hoppas..
Som Hanna sa idag
- Du har ju inget att sakna eller så...Så detta såret kommer läka rätt snabbt tror jag.
Ja de ligger mkt i det!
Man har inget att se tillbaka på.
Vi gjorde si, vi gjorde så.
Men nu är de mest, ja, jag kan inte sätta fingret på de.
men han hade något specielt. som jag fastnade för.
Samtidigt som jag kände mig överlycklig över att kunna gå vidare.
Sudda ut ännu mer av Petter och kunna lee och gå vidare.
Så sabbar du det. Jag blev ju så glad.
När det börjar pirra oh hoppa sådära i mig kan jag inte hejda mig.
På samma sätt som hjärnan stänger av när jag gör dumma saker stänger den av när jag är glad.
Jag var rädd föratt bli glad men jag blev det ändå.
Sa ibland att detta är för bra, men det var det inte. Ett tag.
Tills i söndags.
Då jag kände en kyla i ryggen som puttade mig ut ur hans lägenhet.
Som jag vill önskar och hoppas få komma in i igen.
Klart jag hoppas att han en dag, snart, så snart som möjligt ska höra av sig.
Komma krypandes och kanske vilja testa.
Det är den tanken som håller mig uppe.
och inte störtar ner direkt.
Jag har inte gråtit över förlusten än. Det kommer kan jag lova dig.
När jag innser att han inte kommer komma tillbaka.
Jag såg ju ljuset.
Det var tydligen för bra. Tack för mig
....
Underbart men kort - Sjunger Magnus uggla.
och det stämmer väl.
Så va detta över.
Så fin, så underbar, så snäll, så söt.
Men tydligen inte intresserad.
Vadärdetförfelpåmig!!!!!!!!
Jag föll, igen!
..
Jag blir matt av detta.
men sömnen vill inte ta tag i mig.
ett litet ropp på hjälp
"Vill du köra hem en tjej till söder med"
hej
jag har gått ner mig, igen!
Tack!
Jag känner igen signalerna, jag är inte dum.
De slog emot mig som en våg.
Jag ville slänga av mig täcket, slita på mig klädera och springa därifrån. Barfota, med skorna i handen. tills fötterna blödde, eller gick av eller vad som. Jag blev rädd. Rädd som i mörkrädd.
Jag vet inte vad de är du håller på med. Jag kan inte fråga. För då förstör ja allt. Mer.
Ja är osäker i mig själv, vågar inte stå på mig. Utan sitter där som en liten söt hundvalp, leer och vifftar med svansen. Fuck!
Hemvägen var hemsk. De få minutrarna från norr till söder.
Där satt jag i bilen, med en okänd, någon. Som känner Eddie.
De stod- Hora i pannan på mig,- knullad,- utnytjad,- bakis,- trött,- dum,- blond.
Jag hade gråten i halsen.
"Du kan släppa mig här, jag bor därborta, tack för skjutsen"
jag kände hur klänningen under jackan sakta halkade ner, mer och mer.
BH:N var garanterat mer än synlig.
Håret stod åt mer än ett håll.
Sminket var över hela ansiktet.
Kroppen skakade av ilska.
Skorna släpade jag efter mig.
Mötte en kvinna som klev ur sin bil
Jag frsökte lee och se oberörd ut men de var svårt. Eftersom domdära orden stod stämplade i pannan på mig.
Sjönk ner på min stentrappa, utanför min lägenhet och samtidigt som jag pratade med emily försökte svälja gråten. Men de var svårt.
Jag ville inte mer. Viste hur de fungerade, kan nästan säga att jag är erfaren.
Somnade av ren utmattning igårkväll.
Det var tidigt någon gång.
Ville vakna av pipet av mobilen, men de kom aldrig något.
Vaknade långt innan klockan ringde.
Svävade mellan sömn och verklighet.
Jag kände hur illamåendet stod mig upp, denna gången över halsen.
Det är Måndag och värre Måndag än förra veckan.
Jag vill inget just nu.
Nu spelar inget någon roll.
Vill inte träffa någon, vill inte äta, vill inte gå ut.
Sitta och titta är de jag vill.
Emelie sa till mig igår att om de skiter sig att hålla stoltheten uppe.
Vilken stolthet?
Nu 'är de snart dags för jobbet.
Lusten finns inte nån stanns. Absolut inte.
Mår jätteilla och vill stoppa fingrarna i halsen och spy tills jag inte orkar mer.
Skrika och slå dig.
Berätta om och om igen hur illa jag blev behandlad under en lång tid.. och fråga om du tänker göra likadant.
Svara, ett rent svar vill jag ja. Sen vill jag bara gå.
samtalet som du ringde när vi låg tätt tätt i den stora sängen ekar fortfarande i huvudet på mig.
ta bort det. Jag ser de likamycket som att höra de.
Finns det ens någon hjälp till detta.
Dumma dumma jag.
Som aldrig ser. Utan bara leer.
Jag älskar mer än något annat att skratta.
Skratta tills magen krampar och tårarna rinner av lycka.
Det kan komma sånna dagar på jobbet, mellan hyllorna när jag och någon plockar varor men inte nu.
Inte idag, inte imorgon. Jag vill inte skratta.
Vill ligga i min säng. och bara inte finnas.
nej, jag vill inte prata om detta.
Jag borde, måste och ska säger folk.
Ja vet.
Men jag vill komma på varför jag håller på som jag gör först.
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
"Vill du köra hem en tjej"
men ändå. sist,
Tusen tack för en mkt rolig fest i lördags.
Ni är helt underbara.
...............
helvetesjävlafittanuskukbajshata
bakisäckligargbesvikentrött
hittar inte ord
HJÄLP
Ett skott till..eller nåt?
Det sköt till, ordentligt! och de vreds om.
TRE veckor, de va typ som igår.
Klump i halsen, klump i magen.
Panik hej.
Jag är den efter henne, som har tar i brist på annat.
Slänger i säng eftersom han inte har nån nu.
men jag, jag vet att jag inte har nån annledning till att få denna klump. Eftersom jag inte vet säkert.
Men efter detta år i en bubbla med en kille som bara ville ha mig i säng så är de svårt att se annat just nu. Tyvärr.
Sms som kan liknas med detta typ; Du får komma till mg efter festen.
Sånna sms gr mig likblek. Kan, inte inte inte inte halka ner i ett sånt träsk igen
NEJ.
Jag gör de inte!
Jag är inte egoistisk. Nej. Men i min värld just nu tänker ja såhär ;Jag vill bara hon, den enda.
men jag har svårt att se att jag blir de.
Nu vill jag gråta igen.
Jag har inte gråtit på över 3 veckor nu. Känns helt underbart.
Men nu vill jag, bara sitta nån stanns och gråta. Inte pågrund av dig, nej
Bara pågrund av mina dumma känslor som kommer spökande.
och i alla panik skickade jag ett sms.
Till han.
och jag fick ett gulligt tillbaka.
Ja vist, jag log lite och de pirrade till men.....ja MEN....
Nu ska jag ta cyklen och i-poden och cykla en bit.
Balansgång med grönt golv under.
Just nu känns det som om mitt liv kan liknas med en balansgång.
En sån som man gick på i skolan, på gymnastiken.
När man kände att man började vingla och tappa balansen hoppade man frivilligt ner, man dök inte.
och det är precis de jag önskar jag kunde.
När de börjar brännas och se farligt ut, HOPPA AV!
Nu behöver jag dig här. Nu, bara för att känna att det är säkert här.
Det ska dröja ända till lördganatt tills jag får se dig.
Mkt ska hända innan dess.
Jag ska jobba färdigt idag.
Vara ledig en hel dag
Jobba en 10-19:30 tid på fredag
Ev gå ut med charlotte efter.
Ha en hel lördag.
Sen samma alla glada Ica folk och Skåla.
Sen är de tid för dig.
