En nattpromenad med sommarregn
Ett sommarregn och ett mörker som låg tätt så tätt.
Andan i halsen och en luft att andas in som var sommar.
Mörka, svarta, hatiska moln låg i ryggen på mig. över mig. Hatiskt.
Jag cyklade den vägen. Den vägen som jag många nätter som dagar gått. Framochtillbaka.
Det blev suddigt framför ögat. Det var en tår som trängde fram. Jag skakade bort den lika fort.
Det var i backen, runt hörnet. Jag ville bara skymta fönstret lite litelite. Se om de lös. Om du var där.
Träd och annat var ivägen. Det var då regnet kom. Droppe för droppe la sig på mina kinder och jag drog efter andan ner i ett luftrör som var mindre än vanligt. Det blixtrade till bakom ryggen på mig och regnet ökade. Jag vände mig om en sista gång och sen var det borta. Luften var ljummen. Jag hade velat att det var en sån stund jag bara hade kunnat ringa de lätta samtalet bara för att säga "Kom ner och öppna, ja är här nu" och sedan en stund senare få hålla om dig.
Men nu är de overkligt. Det fanns där förr. Och det är nåt jag alltid kommer att minnas. Det fanns så tätt inpå mig så det var omöjligt att skaka av.
Vinden och regnet slog emot mitt ansikte, en blandning av sött och salt. Det var melodier i mina öron. Mötte bilar som jag vände mig om efter. Även där tändes minnen. Nätterna, kvällarna i bilen. Helt tyst satt vi och bara va, musiken va det enda som fick bryta tystnaden.
Det går fortfarande kvällar ja väntar på att du ska höra av dig, bara lite.
Tänk såhär.
Om det du älskar försvann?
vaknar ensam i en för stor säng.
Förvirrad och rädd. Precis som en mardröm.
Utanför fönstret är alla gator tomma.
jag vattnar andras blommor. Tar in posten.
Jag leker med tanken.
Tänk om, Tänk om livet såg ut såhär? Tomt?
Bröstet är ihåligt av saknad.
Om inte mamma och pappa fanns
Om det som åkt inte kom tillbaka
När sista ordet är sagt finns det alltid mycket att säga.
Låt oss prata om sorg. Utan att skämmas.
Om hålet i bröstet, om tankarna som snurrar. Det kanske hjälper?
Snart packar jag min väska. Lämnar staden åt alla andra.
Någon annan får vattna mina blommor.
Kommentarer
Trackback