Tisdagen den 16:e September.
En helmysig kväll!
Trotts mitt illamående och jagharingenork så följde jag med in till stan för att spendera en kväll hos Johanna som fyllde år igår.
Det va bra.
När vi klev av tunnelbanan va de en spciel lukt som slog emot mig. Storstadsluften. På gatorna va de liv.
En måndagskväll.
Kaffeer och uteställen va inte fullsatta men de va folk. De va något jag inte sett på länge.Gillade de ändå.
Väl framme efter mycket snurrande och gående gata upp och gata ner så hittade vi lägenheten som va mysig.
Klockan blev 22:15 innan vi bestämde os för att hinna med 22:25 bussen från slussen.
Jag va inställd på att vi kommer garanterat missa bussen. Men de andra va lugna ¨så okej då.
Hann preicis med tunnelbanan.
Då påpekade Emma att klockan va 22:24
Vi tittade på varandra och sa "Vi kommer aldrig hinna"
När tunnelbanan stannat ramlade vi ut och la benen på ryggen och bara sprang. Sicksackade mellan allt möjligt. Upp för trappan. Ner för trappan. Maraton genom hallen och fort genom spärren.
Se bussen tända ljusen. Sprang!
Se bussen stänga dörren och jag roppar till Emma "spriiing" Vilket va meningslöst för de va ju precis de vi gjorde.
Bussen började rulla och sen stannade de.
De måste sett ordentligt kul ut när vi kom springande där genom tunnlarna.
Emma tog täten, efter jag och sist Mia.
Men vi hann.
Kommentarer
Trackback