camillalundberg

Det var något som rev upp sårskorpan
något vast. blodet i kom från ett sår som en gång blödit och nu revs de upp
sårskorpan var stor och såret hade varit djupt
de hade haft svårt att läka, inga metoder fungerade och de gjorde ont. Sved sådära riktigt mycket.
ett sår som en gång blöder och läker, blir till ett ärr. Som alltid kommer att finnas där. Som när man tittar på de minns man vart de va som gjorde en illa.
Det var något som snörade åt lugnorna, de blev jobbigt att andas. Provade att andas djupare men de bara sved mer. Gör ont.
Tårarna droppade ner i knät på mig och de blev en blöt droppe på knäet som snabbt tokade in i byxorna.
Nu är jag tillbaka.
I de svarta hålet.  Virar runt efter något att hålla i. Men ser inget. bara faller mer och mer.
När jag landar kommer de en duns, som kanske gör ont. Eller så känns de inte.
Om du ursäktar mig vet jag inte hur jag ska tackla detta längre.
ja orkar inte slå lika hårt som förra gången, och gången därpå heller...
finns ingen ork kvar.
Så nu åker jag väl utan att sakna dig här hemma
som du sa
"jag finna alltid kvar här"
Vad var jag för något i dina ögon?
jag ska inte tala om vad du var i mina för du vägrar höra, ta in de
En person kanske sa de till dig förr men menade de inte. Så de betyder att du inte kan tro på de denna gången
är de så?
Du kan väl för fan öppna ögonen. Om du kanske inte känner likadant för mig som jag för dig så fine lixom..
men låt mig då vara ifred
för jag orkar inte mer nu. Såret jag har rivs inte upp fler gånger. De går inte,
Jag har älskat en person en gång. Det var för ett och ett halv år sen.
Ärret finns kvar. och svider ibland.
Mindre när du fanns där.
i början sprang jag av ren panik
ut från dörren, ner för trapporna och ut mot bussen.
hem
men nu känner jag inte av de längre.
Jag har länge kunnat legat kvar i din famn. Villintegå.

Jag bad dig gå en gång
jag bad dig gå två.
vill bara att du ska förstå
men tydligen inte.
Bilen låg ostadigt på vägen och viste inte vart jag skulle ta vägen
men längst bak i huvudet fanns de en bild
en väg jag skulle åka.
och de gjorde jag, viste precis hur jag skulle styra
åkte backen upp mellan husen jag minns som snötäckt den vintern vi träffades
de lös i köksfönstret
bilen stod utanför.  "Ditt pucko"
hans fönster stod på glänt som de alltid gjorde.
Persienen var halv nere. Ljuset som kom var från datorn och tv:n som gav ifrån sig ett och samma ljus som jag minns så väl.
Sådära varmt och tryckt som jag upplevde att de va.


Jag hoppades på för mycket, denna gången med.
Jag blundar och försöker somna.
Nu vill inte jag mer