camillalundberg

Planen med de gröna fuktiga gräset fylldes snabbt med folk.
Förväntansfulla ögon som väntade på att få se Lasse, vår kung!
Det var allt från de äldsta till de yngsta som tulltade runt med hörlurar på öronen som nästan täckte hela huvudet.
Vi satte oss på en slänt och såg över hela området.
Molnen började sakta försvinna och solen lös starkt i ögonen.
Det var picknick, filtar, regnjackor, stövlar och t-shirtar med Winnerbäck på. Överallt.
Så blev äntligen klockan dags.
Han kom. Då hade mörkret laggt sig över oss.
Spelade magiskt och de bästa var ändå "Om du lämnade mig nu"
I ett mörker och ett hav av folk gick jag ner, närmare och närmare scenen, bara för att få se bättre.
Det var magiskt. Varmt där nere.
Stjärnorna lös på en molnfri himmel.
mellan varven satte vi oss ihopkurade i varsin filt och huttrade.
När vi kunde så gott som andas ut "rök" ur munnen kunde vi ana hösten.
Slutlåten: Om du lämnade mig nu.
 Jag tycker om honom, mycket!
Det var magiskt.